barnbalettvikarie för en dag

Det finns många anledningar till att jag inte längre är lärare i barnbalett. Jag har nämnt dem i tidigare inlägg. Idag var jag dock vikarie för tre barnbalettgrupper på medborgarskolan då ordinarie lärare var på annat dansuppdrag. För visst kan jag ställa upp när jag inte har annat uppbokat. Och visst kommer jag göra det igen om jag blir tillfrågad. Man hjälper varandra om man kan. Så är det bara.
 
 
Så idag fick jag återse några av mina fina fortsättningselever i barnbalett! Jag fick också träffa nya elever, de flesta av dem så söta och så imponerade av vad man kan göra med kroppen i balett. Drömmande små ansikten som vill dansa som sagoprinsessor eller fjärilar eller vad de nu föreställer sig balett är.
 
 
Men så finns det alltid någon som ska utmärka sig. Och det är, som jag skrivit tidigare, en anledning till att jag tagit uppehåll som barnbalettlärare. Den här gången var det som om alla för mig irriterande små egenheter samlats i ett enda barn. Och barn ska få vara barn, jag säger aldrig något annat. Jag säger bara att jag gärna tar paus från det på söndagar om jag kan.... Denna flicka klagade över att allt gjorde ont i hennes kropp - att böja på knäna var jobbigt, att sträcka på tårna var jobbigt, att göra lätt bakåtböjning i ryggen var jobbigt, AJ AJ AJ tjatade hon... Det började redan vid uppvärmningen att det gjorde ont och var jobbigt att hålla armarna uppe (rakt ut i sidorna bara)! :O Självklart hade hon egentligen inte ont någonstans. Hon är bara otränad och vet inte hur det känns att träna och hennes mun ska helt enkelt bara gå för det är väl ingen hemma som lärt henne att vara tyst. När hon inte klagade AJ ONT så tjatade hon om en massa andra oväsentliga saker. Och detta barn var säkert 8-9 år gammal. Hon borde ha rört på kroppen tidigare. Till exempel på förra balettlektionen. Och på idrott i skolan. Och på rasterna i skolan om inget annat. Hon borde veta att vara tyst när andra i gruppen koncentrerar sig eller pratar. Hon anmärkte på att jag svettades - på vilket jag som vanligt svarade "ja, JAG jobbar ju med min kropp, och då svettas man". Kan tillägga att de flesta barnen svettades i slutet av lektionen - men inte hon. När vi andra dansade i cirkel mot varandra i golvövningar, försökte hon störa några med sitt prat, troligtvis så hon skulle slippa göra övningen. Allt detta är normalt för ett barn som inte är så intresserad och inte är van vid att arbeta med kroppen. Så jag bara ignorerade det mesta klagandet och tjatandet. Jag var ju ändå bara vikarie så det är absolut inte min uppgift att uppfostra det lilla livet ens för mina lektioners skull.
 
Men när hon rotade fram saker ur min låda, blev jag irriterad och frågade var hon hittat det hon höll i, tog tillbaka det och la tillbaka det i min låda på ett sätt så hon skulle förstå att hon inte hade där att göra. Jag har aldrig någonsin varit med om ett barn som rotat bland mina saker!!! Och detta första gången hon träffat mig!!! Har aldig varit med om maken! Och rätta mig om jag har fel - men inte sjutton hade vi kommit på tanken att göra något liknande när vi var små!!!!! Vissa barn numera har helt enkelt inte lärt sig allmän hyfs hemifrån. Ursäkta men så känner jag.
 
Jag är säker på att hennes mamma tycker att hon är söt...
men vill detta barn verkligen dansa? Förstår hon (eller hennes mamma) vad baletträning innebär? Förstår hon och bryr hon sig alls att hon stör de som faktiskt vill? Troligtvis inte. Hon har väl aldrig lärt sig att bry sig på det sättet. 
Hoppas det går henne väl...
 
Alva Aucu